The town of Laurie

Vi hinner inte mer än köra in i Thiruvananthapuram (Trivandrum) förrän vi ser den första Laurie Baker byggnaden. Den är vad vi förstår typisk för hans arkitektur, organisk till sin form och i tegel. Senare på kvällen besöker vi den runda byggnaden som visar sig vara ett helt fantastiskt café. Som en spiral vrider sig caféet uppåt i byggnaden och längs väggarna finns platsmurade bord och bänkar. Fönstergluggar för naturlig ventilation följer teglets trappning och formar dekorationer i väggarna. Kyparna vet att de arbetar i en Laurie Baker byggnad och trots att de hela dagarna får gå upp och ner i längs det sluttande golvet så är det idel leenden. Det ska visa sig att inte bara kyparna, utan också rickshaw chaufförerna, känner sin Laurie.

Laurie Baker (1917-2007) var en prisbelönt engelskfödd arkitekt som under 50 år bodde och arbetade i Indien. Han är främst känd för sin enkla, men vackra, arkitektur och för sitt arbete med kostnads- och energieffektiva lösningar.  Från 1970 och fram till sin död bodde och verkade han i Thiruvananthapuram (Trivandrum).

Under våra dagar i Thiruvananthapuram besöker vi många olika Laurie Baker byggnader. Vi är främst intresserade av hur han har arbetat med terränganpassning och hållbara, lokala material samt ventilation och ljus i byggnaderna. Han har också jobbat fram enkla tekniker för att använda så lite material som möjligt och hålla nere kostnader och miljöpåverkan.

Laurie Baker Habitat Institute. Taket i byggnaden är av typen "Filler slab", en teknik som Laurie Baker använde mycket. Billiga material som enklare tegelpannor, glasflaskor och cokosnötskal används som utfyllnadsmaterial i betongtaken för att minska mängden betong och på så vis spara miljö och sänka kostnader. Ett tak av typen "Filler slab" kostar 30-35 % mindre än ett traditionellt betongtak.

  

Vi träffar under våra dagar i Trivandrum två organisationer som har fortsatt att arbeta i Laurie Bakers anda. Den ena är Cost Ford som Baker själv var med och grundade och den andra är Habitat Technology Group, som även är medlemmar i internationella ASF. Båda organisationerna finns i dag på olika platser i Indien och ritar och bygger varje år ett stort antal offentliga och privata byggnader.  De arbetar också med utbildning och hjälp till självhjälp genom till exempel kurser och stöd till kvinnogrupper. (Se länkar i sidan för vidare läsning om organisationerna)

Som avslutning på våra dagar i Kerala besöker vi ett slumupprustningsprojekt som Cost Ford arbetar med. Området ligger i närheten av järnvägsstationen och den första byggnadsetappen är nästan klar. Det är ett InSitu-projekt, det vill säga de nya byggnaderna byggs upp på samma plats som de gamla låg. Bygget har föregåtts av dialoger med de boende om behov och synpunkter på olika utformningsförslag. Eftersom platsen är liten och det är många människor som ska få plats så har man har man varit tvungen att bygga 4 våningshus, vilket de boende från början inte tyckte om. Detta bland annat för att man är van att leva sitt liv på marknivå utomhus och för att man behövde plats för sitt dagliga arbete. Cost Ford tog då fram ett förslag där man fick större och bättre terrasser ju högre upp i huset man bodde. Detta har fört med sig att de flesta nu vill bo så högt upp som möjligt. Så kan det gå!

Cost Fords InSitu-projekt före och efter. De boende har precis flyttat in och terasserna är väl använda.